Abandon All Labour Rights, Ye Who Enter Here: The Labour Rights of Prisoners

Prisoners are somewhat overlooked in international law. There is no binding global instrument regarding their treatment. Regulations are left to the national legislators, though there are a few regional instruments concerning prisoners. Prisoners are often required to work during their prison sentence, but the conditions of work are neglected in national law. The ILO, which is the UN agency responsible for the labour rights, is responsible for offering guidance on what labour rights and freedoms that prisoners can expect when in prison. For this thesis, only the fundamental principles and rights that are acknowledged in the ILO Declaration on Fundamental Principles and Rights at Work from 1998 will be used, even if some comparison will be made to other international human rights instruments. The examination of these instruments shows that prisoners are seldom mentioned, and when they are mentioned, it is to exclude them. This does not make prisoners unprotected, however, since the fundamental principles and rights at work do not list the categories of workers that are covered, but rather lists which categories that are excluded from the protection provided. That prisoners are not mentioned can only be understood as that they are covered by the protection. This conclusion entails that many states all over the world are in breach of the fundamental principles and rights at work, since it is very rare that any state allows prisoners to form trade unions, for example. The only known example of this is Germany. Finding that states are breaching the fundamental principles and rights at work is not enough, the ILO conventions also need to be enforced, which is the responsibility of the ILO. The only instance where the ILO has found breaches concerning prisoners is regarding forced labour in private prisons. There is therefore much work left to be done.Fångar är förbisedda i folkrätten. Det finns inget bindande instrument med global tillämpning som reglerar hur de ska behandlas. Ansvaret lämnas till den nationella lagstiftaren, även om det finns ett par regionala instrument som reglerar fångars situation. Fångar förväntas ofta arbeta under sitt fängelsestraff, men arbetsvillkoren är försummade i den nationella arbetsrättsliga lagstiftningen. Riktlinjer för hur fångars arbetsrättsliga rättigheter och friheter ska utformas finns hos den Internationella Arbetsorganisationen (International Labour Organisation, ILO), det FN-organ som ansvarar för arbetsrätt. Denna uppsats behandlar främst de fundamentala principer och rättigheter som återfinns i ILO:s deklaration om de fundamentala principerna och rättigheterna i arbete från 1998, men en del jämförelser görs med andra människorättsinstrument. I utredningen av vad dessa instrument erbjuder fångar för arbetsrättsligt skydd, visas att fångar sällan är omnämnda, eller om de är det, så är det för att exkludera dem från instrumentets tillämpningsområde. Detta lämnar dock inte fångar helt utan skydd, eftersom ILO:s fundamentala principer och rättigheter inte undantar fångar från sitt tillämpningsområde. Eftersom fångar inte är undantagna kan det bara förstås som att även de är skyddade. Denna slutsats innebär att stater världen över bryter mot de fundamentala principerna och rättigheterna i arbetet, eftersom det är ovanligt att fångar exempelvis tillåts bilda fackföreningar. Det enda kända exemplet där det tillåts är Tyskland. Det är dock inte tillräckligt att konstatera att stater bryter mot de fundamentala principerna och rättigheterna, även ILO:s konventioner måste upprätthållas, vilket är ILO:s ansvar. Den enda gången ILO har agerat för fångars rättigheter är gällande deras situation i privata fängelser, då ILO funnit att stater brutit mot konventioner gällande tvångsarbete. Det återstår därför mycket arbete på detta område

Participation in Research and the CRPD

This article discusses the implications of the United Nations’ Convention on the Rights of Persons with Disabilities (“CRPD”) for domestic policies on research involving persons with disabilities, including those with limited decision-making abilities. It starts with an examination of the protection the Convention affords to persons with disabilities against being enrolled in research projects, and argues that it does offer some such protection, but that the precise extent of this protection depends on conceptual and other matters that are not easily resolved by straightforward treaty interpretation. The article then proceeds with an analysis of whether the CRPD includes a right to participate in research projects on an equal basis with others. It argues that there are good reasons to interpret the CRPD to include such a right and explores its normative content. The article describes how the prohibition on discrimination delineates the scope for lawful exclusion of persons with disabilities in research studies and illustrates how discrimination analysis can be used to distinguish lawful practices from unlawful ones. It stops short, however, of drawing general conclusions about when exclusion is prohibited by the CRPD, arguing that this will depend on unresolved issues about the correct interpretation of the Convention’s right to legal capacity, and on an analysis of the rights and interests at stake in any given situation

Brottslighetens art- Artbrottets vara eller icke vara

This paper touches the subject of crimes with a presumtion for imprisonment (will be referred to with the Swedish term artbrott) and the problems relating to it. The artbrott regulation is found in BrB 30th chapter 4§ and is used by the court when deciding upon a custodial sentence. Artbrott is used mainly when the law regulates a penal value under 12 months, and the perpetrators actions motivate its use. The term artbrott appeared in Swedish law through the penal reform in 1989 replacing § 7 of chapter 1 in the previous BrB. Crimes where the court needs to consider artbrott are treated slightly different concerning the choice of sentence. The main rule in 30:4 p. 1 states that the court shall chose a non-custodial sentence. Artbrott is an exception from the main rule. Crimes that fall within the scope of 30:4 are for example perjury, drunk driving and obstruction of the course of justice. An exhaustive list of artbrott is not possible since the court has the ability to create new ones. The last crime to be named an artbrott was organized pickpocketing. The artbrott regulation receives a lot of critisism from jurists because of its indecisive nature, it is hard to justify some crimes falling within the regulation and others falling outside of it. The artbrott regulation is also critisized from a fairness perspective, because it leads to crimes with the same penal value being punished unequally. Critics mean that this is a breach of the principle of proportionality. The system of artbrott is not likely to be replaced because, as this paper will show, there is a lack of alternative methods.Denna uppsats berör på ett grundläggande plan de problem som finns angående det som i lagtexten betecknas brottets art. Brottets art finns med i 30 kap. 4§ BrB andra stycket, och ska användas av domstolen då den beslutar om en frihetsberövande påföljd istället för en icke frihetsberövande påföljd. Brottets art, eller artbrottet som det också kallas, ska användas främst vid kortare fängelsestraff på under 12 månader, då gärningspersonens agerande vid brottstillfället motiverar det. Brottets art tillkom i lagtexten genom påföljdsbestämningsreformen 1989 och kom att ersätta 1 kap. 7§ i gamla brottsbalken, som var det lagrum som reglerade domstolens påföljdsval tidigare. Artbrotten är alltså brott som ska särbehandlas när det gäller påföljdsval, genom att domstolen går ifrån huvudregeln i 30 kap. 4§ första stycket som säger att den i första hand ska välja en icke frihetsberövande påföljd för brott. Mened, grovt rattfylleri, vapenbrott, jaktbrott och övergrepp i rättssak är exempel på artbrott. Någon uttömmande lista över artbrott är inte möjlig att skapa, eftersom det tillkommer nya artbrott med jämna mellanrum. Det senaste brottet som blev ett artbrott var organiserad fickstöld. Artbrotten får mycket kritik från jurister för dess oklara natur, då det är svårt att motivera att vissa brott skulle vara artbrott samt att andra inte är det. Artbrottet får också mycket kritik av rättvisehänsyn, där det inte anses stämma med proportionalitetsprincipen att vissa brott bestraffas hårdare än andra med samma straffvärde. Dock saknas alternativa metoder så det är knappast troligt att brottslighetens art kommer att försvinna från lagtexten inom kort

Trädens betydelse för kulturella ekosystemtjänster

Ekosystemtjänster används i allt större utsträckning för att visa på de värden naturen i vår vardag bidrar med. I vår urbana miljö utgör träden en stor del av den gröna infrastrukturen. Men vilka värden bidrar specifikt träden med? En undersökning av trädens bidrag till de kulturella ekosystemtjänsterna har genomförts genom en litteraturstudie av samtida forskning. En sammanställning utifrån de kategorier av tjänster som hittats i litteraturen har skapats. Detta för användning vid t ex argumentation vid bevarande eller nyplantering av träd. Idag finns exempelvis Boverkets verktyg (ESTER 1.1) som är till för att kunna mäta värdet av de ekosystemtjänster som finns på en plats. Detta för att i tidiga skeden av projektering jämföra om tjänster/värden försvinner eller tjänas genom ny- eller ombyggnad av platsen. Detta verktyg är under utveckling. Litteraturstudiens resultat kring kulturella ekosystemtjänster har jämförts mot innehållet i ESTER 1.1 och förslag på ändringar och tillägg har givits. Denna feedback har sedan samlats i en summering som lämnats till Boverket.The use of ecosystem services is becoming a more common way of showing the values of nature in our day to day lives, where green infrastructure in urban landscapes plays a major role in this context. Trees are fundamental to green infrastructure and to a multitude of functions. But what services and values do specifically trees hold? A literature study comprised of contemporary science was conducted to examine the contribution of trees to cultural ecosystem services. A compilation was created, based on the categories of services found in the literature. The tool ESTER 1.1 from the National Board of Housing, Building and Planning (Boverket) can be used for measuring the value of ecosystem services at a site. The purpose of this tool is to be used in the early stages of design, measuring if services/values are lost or gained by the construction. This tool is still in development. The results of the literature study has been used to examine ESTER 1.1 and make suggestions for improvement. This feedback has been summarized and given to Boverket

Is it profitable with Lean? : a study on the relation between Lean and profitability on Swedish farms

Många av de svenska lantbruksföretagarna anser att deras lönsamhet är dålig (Swedbank och sparbankerna och LRF Konsult, 2015) Lean har funnits under en lång tid och bidragit med att öka konkurrenskraften i företag inom tillverkning och tjänstesektorn samt att några betydelsefulla nyckeltal påverkas positivt (Losonci & Demeter, 2013). Lean har även visat sig ge bättre resultat på fem av tio nyckeltal på svenska gårdar som aktivt arbetat med att implementera Lean (Andersson et al, 2016). Denna studie undersöker i vilken utsträckning lantbrukare använder sig av Lean som arbetssätt och om det leder till en större upplevd lönsamhet. Lean är ett brett område och i litteraturstudien beskriver vi mer om de olika delarna inom Lean. Vi gör även en begreppsmässig beskrivning av termerna lönsamhet, identitet, enkätundersökning, regressionsanalys, multiregressionsanalys och faktoranalys. Studien baseras på data som är insamlad i forskningsstudien ”Benchmark for successful business management” där vi använt oss av 62 av de 144 frågorna som ingick i enkäten. Metoden i studien har analyserats och diskuterats. Analyserna har skett genom faktoranalys och multiregressionsanalys med syftet att utläsa om det finns någon koppling mellan Lean i företagsledningen och upplevd lönsamhet på svenska gårdar. I denna studie har vi sett att det finns gårdar runt om i Sverige som leder sina företag enligt delar av Leans principer. Vi identifierade två faktorer (systematiskt arbetsätt & deltagande ledarskap) som leder till en bättre lönsamhet om de integreras i företagets ledarskap. Vi ser även att en stark identitet som företagare eller lantbrukare ger en bättre upplevd lönsamhet, och vi kunde se att oavsett vilken av dessa två identiteter en lantbrukare förknippar sig med, kan ett arbetssätt enligt Lean ge bättre lönsamhet. Vårt arbete bidrar till att utveckla rådgivningen till de lantbruksföretag som vill arbeta med Lean genom att peka på två viktiga områden inom Lean-konceptet som kan bidra till ökad lönsamhet. Vi kan påvisa vikten av att rådgivningen till företagsledarna måste anpassas till individen och att rådgivningen bör ta hänsyn till lantbrukarnas identitet. I vår studie var en stark identitet som lantbrukare i större utsträckning kopplad till lönsamhet än en identitet som företagare.Many of the Swedish agricultural companies believe that their profitability is poor (Swedbank och sparbankerna och LRF Konsult, 2015). Lean has been around for a long time and has contributed to increase the competitiveness of manufacturing and service sectors and that some significant key performance indicators are positively affected (Losonci & Demeter, 2013). Lean has also been shown to deliver better results on five out of ten key performance indicators in Swedish farms that actively worked on implementing Lean (Andersson et al, 2016). This study investigates the extent to which farmers use Lean as a way of working and if it leads to improved perceived profitability. Lean is a wide subject and in the literature study we describe more about the different parts of Lean. We also make a conceptual description of the terms profitability, identity, questionnaire, regression analysis, multiregression analysis and factor analysis. The study is based on data collected in the research study "Benchmark for successful business management", where we used 62 out of the 144 questions that were included in the survey. The study has been analysed and discussed. The analyses have been carried out by factor analysis and multiregression analysis in order to determine if there is any link between Lean and the perceived profitability in Swedish farms. In this study we have showed that there are farms around Sweden that manage their businesses according to Lean's principles. We identified two Lean factors (systematic way of working & participative leadership), and both factors were linked to the profitability of the farms. We also observed that a strong identity as a farmer or as an entrepreneur may lead to improved profitability. Regardless of which of these two identities that are characteristic for a farmer, working with Lean can improve perceived profitability. Our work contributes to develop farm advisory services to farms that wants to implement Lean into their businesses, by identifying two important principles of the Lean-concept that may lead to improved profitability. Advisors should also focus more on the farmers’ identity since our study suggests that a strong identity as a farmer is linked to profitability to a higher degree than the identity as an entrepreneur

Makroekonomiska förändringar inverkan på Stockholm's L-C

Större svenska företag agerar internationellt, vilka mottagliga för makroekonomiska förändringar vilket möjligen har en effekt på dess växelkurser. Vi vill titta närmare på om det finns ett samband mellan de makroekonomiska variabler och företagets aktiekurser